Vanligt förekommande frågor

Vad gäller om jag har håller ett läger eller utflykt? Är det möjligt att genomföra det här programmet i olika flickscoutsammanhang?

Free Being Me är utformat för att kunna genomföras i olika sammanhang. Det idealiska är att det genomförs under fem möten, inklusive att personliga utmaningar genomförs mellan mötena och med ett Göra Skillnad projekt efteråt. Men, om du genomför det här programmet i ett hajk- eller lägersammanhang, ska du se till att skapa tid för personliga utmaningar under raster. Du kan exempelvis genomföra ett möte per dag under fyra dagar eller genom två halvdagar över en tvådagarsperiod. Genomför dock inte hela programmet under en heldag, och se till att åtminstone huvudmaterialet (visat med en stjärna i aktivitetspaketen) används.

Om deltagarna ställer svåra frågor?

Exempel på några frågorna du kan få höra:

”Är personer som följer myten dåliga människor?”

”Vad är fel med att ta hand om mig själv, att vilja ha make-up, moderiktiga kläder och se bra ut?”

”Jag är smal och jag tycker om mig själv så som jag är – betyder detta att jag måste gå upp i vikt?”

”Min tränare sa till mig att det är hälsosamt att träna hårt för att träna upp mina muskler – varför säger du till mig att det inte är så?”

Free Being Me verkar för ett alternativ till utseendemyten, där du hyllar din kropp för det den kan göra. Det är en del av hela scoutrörelsens program genom att det förespråkar en hälsosam livsstil, att träna och vara utomhus för att det är roligt och för att utveckla sina färdigheter, samt att ha en balanserad och god kosthållning för att må bra och tycka om nya saker.

Det finns inte en form eller ett speciellt utseende att uppnå. Det är viktigt att förespråka en balanserad kosthållning och träning för god hälsa och välmående, snarare än för att uppnå ett visst utseende.

Free Being Me förespråkar mångfald och urval, att acceptera sig själv och en icke-dömande inställning gentemot andra. Att använda make-up, följa modet och att träna hårt kan vara roligt och ett sätt att uttrycka dig själv – det är viktigt att du gör det för att du vill göra det, inte för att du känner att du måste. Förmågor som mediekunskap som lärts in genom Free Being Me stärker barn att känna sig fria att vara sig själva, ta sina egna beslut och hjälpa andra att göra det samma.

Om någon deltagare inte vill uttala sig?

Att säga sin åsikt och uttala sig är en väldigt viktig del av Free Being Me. Således är det en nyckeluppgift för ledaren att stödja deltagarna så att de säger sin åsikt. Här är några tips för att uppmuntra ett aktivt deltagande:

  • Ställ öppna frågor som inte kan besvaras med ett enkelt “ja” eller “nej” för att uppmuntra deltagare att uttrycka sina åsikter. Fråga exempelvis inte ”Tyckte du om den aktiviteten?”, utan istället “Hur tycker du att den här aktiviteten kan vara hjälpsam för unga flickor?”
  • Påminn alla om grundreglerna som de har upprättat om att lyssna på varandra och turas om att prata.
  • Betona att alla deltagare har något att bidra med till aktiviteten.
  • Be, på ett snällt och positivt sätt, alla att rapportera eller dela med sig av erfarenheter.

Om deltagarna retar varandra?

Barn retar ofta varandra som ett sätt att komma över osäkerhet eller saker de skäms över. Det är möjligt att diskussionerna om kroppsrelaterade frågor kan skapa besvär som kan leda till att de retas, särskilt gäller det grupper som är blandade med både flickor och pojkar.

Ignorera inte retandet. Konfrontera situationen. Du kanske behöver avbryta en aktivitet, men var uppmärksam på känslorna hos alla inblandade – du kanske bestämmer dig för att konfrontera retandet i grupp, eller genom att ta de inblandade åt sidan. Gör tydligt klart vilket av beteendet som inte är acceptabelt och varför. Det kan hjälpa att påminna deltagarna om gruppens riktlinjer som de har gått med på att respektera.

Om ett avslöjande sker?

Din trygga miljö kan ge deltagare som upplever problem relaterade till kroppsligt självförtroende och självkänsla modet att berätta om vad som händer i deras liv. Exempelvis kan barn avslöja att de blir mobbade eller har blivit mobbade av andra, att de har ätstörningar, eller att de upplever något slags problem hemma i deras familjer. Ett avslöjande är ”ett rop på hjälp” och det är oerhört viktigt att vara stödjande.

  • Avbryt inte och försök inte stoppa deltagaren. Är deltageren i en grupp kan du dock avbryta och stoppa deltagaren för att istället föreslå att ni två fortsätter diskussionen tillsammans.
  • Lyssna på vad deltagaren har att säga och vad de vill säga – kom ihåg att det inte är din uppgift att korsförhöra dem.
  • Anteckna konversationen efteråt, men du ska inte själv undersöka fakta. Bevara inga hemligheter om barnet är i fara och behöver hjälp. Förklara att du kanske inte har möjlighet att bevara hemligheten, och varför samt vem du kommer att vidareberfodra informationen till. Kom ihåg, sekretess är viktigt, och du ska enbart berätta för personer som behöver veta (detta innebär inte alltid föräldrarna).
  • Om du känner att deltagaren är i omedelbar fara ska du agera direkt, exempelvis genom att ringa socialtjänsten eller polisen.
  • Rådgör med någon i din scoutstyrelse och socialtjänst om du anser att deltagaren behöver fortsatt hjälp och är osäker på vad du ska göra som nästa steg.
  • Berätta för en annan ledare vad som hänt om deltagaren har delat med sig av en svår situation men som du känner att ni inte behöver gå vidare med, och gör en uppföljning med deltagaren för att säkerställa så att deltagaren är okej.

Om avslöjandet har skett i en grupp, se till att gruppen kommer ihåg deras överenskommelse om att vara stödjande och snälla mot varandra – att inte skvallra om personen utan vara goda lyssnare och goda vänner. Påminn deltagare att allt privat som delges inom gruppen ska fortsätta vara konfidentiellt. Försäkra dem om att deltagaren kommer att tas om hand, och att de kan prata med dig om de är oroliga för något.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *